Utredningen Bolaget som brottsverktyg har lämnat sitt betänkande, som nu ska ut på remiss. En stor fråga har gällt möjligheten att återinföra revisionsplikten för alla bolag.
Kommer utredningen att föreslå återinförd revisionsplikt på något sätt?
– Utredningsdirektivet var tydligt och sa att utredaren ska lägga fram förslag till vilka författningsändringar som krävs för att man ska kunna återinföra revisionsplikten helt eller delvis. Utredningen innehåller en lång beskrivning av de för- och nackdelar som det skulle innebära om revisionsplikten återinförs, säger Johan Rippe, expert i utredningen, ordförande i FAR:s Strategigrupp Revision och partner på PwC
Vad har FAR fått igenom i utredningen?
– Den största frågan i utredningen har gällt revisionsplikt. Vår syn har alltid varit att revision är bra för näringslivet och samhället genom att det ökar förtroendet för aktörerna. Men med det sagt råder det ju inte alltid balans när det gäller ”cost benefit” – alltså kostnaden ställd mot nyttan. Att återinföra revisionsplikt på alla bolag är ett ganska stort steg. Vi har försett utredaren med så mycket fakta som möjligt om vad ett sådant införande skulle innebära. Det har utredaren tacksamt tagit emot. Jag tycker vi haft konstruktiva diskussioner i utredningsgruppen, säger Johan Rippe.
Finns det någonting viktigt som FAR inte har fått igenom?
– Inte direkt. Men när det gäller frågan om digital ingivning har jag lämnat ett särskilt yttrande där jag motsätter mig förslaget i utredningen. Det är inte för att jag är emot digital ingivning. Men jag anser att man ska utreda vissa frågor ordentligt innan ett sådant krav införs, säger Johan Rippe.
Bör Bolagsverkets brottsförebyggande roll utökas?
– FAR anser att Bolagsverket bör få en mer långtgående, granskande roll än vad Bolagsverket har för närvarande. I dag lämnas årsredovisningar in där balansräkningen inte balanserar, där bokfört resultat i resultaträkningen inte stämmer med redovisningen i balansräkningen och där ingående balanser inte stämmer med föregående års inlämnade årsredovisning. Bolagsverket bör kunna säkerställa att det inte blir på det viset. Dessutom bör Bolagsverket kontrollera att sådana bolag som enligt lagen ska utse revisor faktiskt också gör det. Bolagsverket kan sätta ett bolag som inte följer de reglerna i likvidation. Därför är det naturligt att det är Bolagsverket som kontrollerar detta, säger Maria Lantz, chefsjurist på FAR.
Om utredningen
Johan Danelius, justitieråd i Högsta domstolen, är särskild utredare.
Utredningens uppdrag är att överväga och föreslå åtgärder för att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter.
I uppdraget ingår bland annat att:
- Redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikten för små aktiebolag respektive en återinförd revisionsplikt för sådana bolag.
- Utreda om Bolagsverkets kontrollerande roll bör utökas för att förebygga brott.
- Ta ställning till hur en skyldighet att upprätta och ge in års- och koncernredovisningen i ett elektroniskt format bör utformas och vilka företag som bör omfattas av den skyldigheten.
- Analysera för- och nackdelar med reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag.
Källa: Regeringen
Kritik från Riksrevisionen
Riksrevisionen har varit kritisk mot att revisionsplikten för små bolag slopades. 2017 skrev Riksrevisionen:
”Revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades 2010. Riksrevisionens granskning visar att reformen haft få positiva effekter men medfört ökad risk för skattefusk och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet – och att revisionsplikten därför bör återinföras.”